Att vara vit här är nog ungefär som jag tänker mig att det är att vara känd. Det är svårt att förklara känslan men det känns som att man är iakttagen 24/7 så fort man lämnar rummet. Folk ropar på långt avstånd "Hi! How are you?" vart vi än går. När vi sitter i Owens bil så stannar han ibland till vid en butik eller liknande för att köpa något. Då sitter vi ofta och pillar med våra telefoner en stund och det har flera gånger hänt att när vi tittar upp och ut genom fönstret så står plötsligt 10 personer och stirrar på oss precis utanför bilen. Ibland har någon till och med stått alldeles intill den öppna rutan utan att vi har märkt det. Haha vi har blivit ganska skrämda ett par gånger! Det har blivit en ganska rolig sport att säga hej på namwanga till de som tittar på oss. För det är som om de på något sätt inte är medvetna om att vi ser att de stirrar på oss förrän vi tilltalar dem. De står ofta som i trans med tappad haka, helt tysta och bara tittar. Och det är sådana fantastiskt härliga och roliga reaktioner när vi börjar prata med dem. Barnen blir oftast så förstummade att de inte kan svara förrän vi upprepar det vi sade, eller så springer de iväg fnittrandes. De vuxna utbrister också oftast i ett stort, generat leende. Det är härligt!
När vi kör förbi folk som går på gatan med bilen och de ser oss så blir de också som förstelnade. Stannar upp, stirrar, vänder sig om efter bilen och står kvar en lång stund som att de inte kunde tro sina ögon. Det är svårt att förstå att vi är så spännande!
Idag frågade en av servitörerna i restaurangen som heter Amos om han kunde få ta en bild med oss innan vi åker. Självklart sa vi. Han föreslog då att vi skulle gå till fotostudion under eftermiddagen. FOTOSTUDION?? Nä då kände vi att det var lite väl haha. Han nöjde sig med bilder med mobilen på hotellet och då dröjde det inte länge förrän 3 kollegor också ville ha en bild. Olika bakgrund skulle det vara också. Nedan kan ni se ett kollage av några av väääldigt många bilder som de tog.
Nja, jag skulle nog inte vilja vara känd och jag gillar nog att vara anonym hemma i Sverige, men det är i alla fall ganska mysigt att vara kändis här.
