Jag önskar jag var en kassamaskin

I fredags gjorde jag det jag absolut inte får lov att göra. Spendera pengar. Men som alla som känner mig vet, så brukar "inte får lov" inte hindra mig när det gäller shopping. Men som mamma snällt brukar säga så tänkte jag:"det kan du nog unna dig". Så himla bra, när hon säger det försvinner alla mina skuldkänslor! Mamma, nu får du säga det på skype. Det resulterade i alla fall i en svart spetsklänning som jag gillar mucho mycket och en annan klänning i en väldigt obestämbar färg. Det är jättekonstigt för ibland är den laxrosa, ibland knallrosa och ibland orange. Kan bomull skifta färg precis som thai-siden? Hmm. Hur som helst. Kvällen spenderade jag(inte pengar) hos en fransk familj några kvarter bort. De skulle på fest och jag skulle passa deras odrägliga små pojkar. Nä nu skojar jag bara för det var väldigt snälla pojkar och vi spelade spel och åt pizza med glass. Sen spelade vi piano och sen läste jag en supercool bok om en agent 42..nånting..nånting som var superspion i en högstadieskola och åkte en supersuperagentbil och räddade världen från supersuperskurkar. Därefter satte jag mig i soffan och tittade på Sex and the City. Jag måste erkänna att jag sänkte ljudet ibland när det var lite smått "vulgära scener" (ni vet vilka jag menar). Jag vill ju inte skada pojkarna i en sådan tidig ålder. Pauserna spenderades med att leta igenom familjens skafferi då mamman sagt att jag fick äta vad jag ville. Men jag tror jag missade deras gottisgömma för jag fick nöja mig med några kex. Tjänade i alla fall 55 dollar denna kväll vilket är ca 330 kronor och nästan vägde upp dagens shoppingsynd. Score!

På lördagen var jag hemskt trött när Alexia väckte mig halv åtta och skyllde på min förkylning för att slippa gå upp och följa med familjen till en fantastisk strand vilket jag senare bittert ångrade. Kom upp så småningom och la mig vid poolen i ett försök att sola topless. Genast blev jag överparanoid, hörde ljud överallt, inbillade mig att folk kom och att alla grannarna stirrade på mig. Solandet blev inte så långvarigt så mina bröst är fortfarande vita...


Framåt kvällen reste jag lång väg till en annan liten svensk au pair som heter David. Han är smålänning och pratar den skönaste småländskan någonsin. Där samlades vi ett litet gäng och sen gick vi ut i city. Det blev en lååång natt.


Tre timmar senare tvingade jag mig upp ur sängen för att ta mig till Southbank som är Brisbanes fejkstrand och möta Sofie. Massa folk, massa svett och oljigt vatten. Men trevligt ändå. :) Efteråt kom Shannon(faktiskt en kille, konstigt va?) in till stan och vi letade solbrillor och åt pannkakor. Gott gott.


Det var det hela gott folk! Godnatt, puss