Lydia i Zambia - Jetski, bodypaint och blodiglar.

Okej, så i måndags bytte vi hostel. Vi flyttade in till stan för att bo mer centralt men ångrade oss lite för The Palms var så mysigt och vi hade fått en del vänner där. Vårt nya hostel låg verkligen centralt men rummen var fruktansvärt varma om natten så vi svettades. Dagen tillbringade vi i Chinese Gardens, fin liten trädgård mitt i stan. I tisdags åkte vi med gamla hostlet på beach barbeque. Liksom lönt, vi flyttar men ändå slutar det med att vi springer tillbaka till Kings Cross. Det var najs i alla fall, hängde på stranden, grillade röd syntetkorv och KÖRDE JETSKI!! Så FETT!! Känns bra att kunna checka av det från listan. På kvällen gick jag och Carro ut med en svensk kille som vi träffat på dagen som hette Patrick. Det var roligt, vi var lite trötta men ändå kul! Och just det! Där var Jakob från Sandby, liten värld...

I onsdags kom Ryan som vi träffade i Newcastle till Sydney för att träffa oss. Vi började med frukost på The Pancake House i Darling Harbour. Sjukt mäktiga och konstiga pannkakor. Ryan var helt snäll och betalade för oss. Sen gick vi till Marina Muséet och sprang runt lite. Det var ganska tråkigt. Vi var allmänt sega och kände mest för att göra ingenting och inte spendera pengar och det kändes lite som om vi gjorde Ryan en aning besviken. Han ville att vi skulle göra något riktigt men allt kostar ju så mycket och vi ville inte att han skulle betala mer för oss. Det slutade med att vi gick till Lindt's Chocolate Café och åt lite choklad, sen till hostlet för att spela biljard(jag äger på biljard!) och sen blev det McDonalds i några timmar. Sen var det goodbye Ryan och vi käkade middag. På kvällen gick vi ut med ett gäng svenskar, Ida från the Palms m.fl. till Scary Canary. Där var det bodypaint-night så alla kladdade färg på sig och det var riktigt roligt! Fast färgen vill inte gå av min tröja nu så det är störigt...

Torsdag kväll gick vi på IMAX och såg den dyraste biofilmen vi någonsin gått på. Vi såg Avatar i 3D och det var bra! Sjukt stor salong och man såg jätterolig ut i 3D-glasögonen. Rösten innan filmen "If you feel any dizziness or nausea just close your eyes for a few seconds" var typ det roligaste, gud som vi skrattade! Vår humor börjar verkligen gå åt skogen.

Igår tog vi tåget ut hit till Blue Mountains med Annica som vi träffade på palms. Vi bor på Flying Fox som ska vara ett av de bästa hostlen i Australien. Jag förstår väl inte helt varför, det är mysigt och bohemiskt och man får frukost men annars vet jag inte. Igår gick vi en runda på berget och tittade på the Three Sisters som är kända samt lite vattenfall. Idag frågade vi tjejen i receptionen vart vi borde gå. Hon är en liten tysk tjej utan koll men hon pekade ut en runda på kartan som skulle ta ca 4 timmar så vi tänkte att det blir nog bra. Så vi tog tåget ut till Wentworth Falls där vi började gå. Första biten gick jättebra, vi hade strålande solsken och det var en lätt walk. Efter några km var det dags att börja gå nerför, framför första trappan stod "Experienced Walkers Only". Vi bara äh! vi är ju inte gamla eller totalt ofit så det kan vi fixa. Det var väldigt brant neråt, värsta stuptrapporna. Plötsligt var det en klippa med ett rep där man skulle hissa sig ner... Wops! Det gick och vi hasade oss ner i våra HM-tygskor. Till sist kom vi ner till bottnen av vattenfallet och började gå längs med dalen. Nu började himlen mörkna och mullra. Plötsligt bara öppnar sig himlen och ÖSER ner! Jag och Carro tar på oss våra vackra plastponchos men Annica har inga regnkläder och blir totalt dyblöt. Vattnet börjar rinna överallt och Carolin får en BLODIGEL på foten!! Efter hoppande på foten och skrik så får vi av den och denna lilla blodsugande mask sitter på en sten och letar efter sin middag som försvann. Annica blir jättekall och vill bara gå men vi kan inte gå tillbaka för vi kommer aldrig komma upp för repet på andra hållet. Så vi går vidare, mina vita tygskor är inte vita längre och vi är jätteparanoida för iglarna. Plötsligt tar vägen slut, ojdå tänker vi och tänker på de där backpackersna som varit vilse i 12 dagar för någon månad sen. Vi går på något som ser ut som en stig, det är brant nerför och lerigt, Annica gör en fin liten kullerbytta och slår upp sitt ben som börjar blöda. SCHEISSE! Till sist går vi tillbaka uppför lerbacken och hittar rätt väg. Vi är alla trötta och blöta och bara går på ren vilja. Sen kommer världens trappor uppför berget, jag ville typ ligga ner och dö. Säkert minst tusen trappsteg! Men till sist kommer vi upp, hittar en bilväg och springer in till tågstationen och hinner med tåget precis. Vi är sjukt trötta nu och mina skor är dyngsura. Annica är omplåstrad och vi har mat i magen så allt är ändå rätt bra nu.

Vi måste nog införskaffa oss ett par billiga gympaskor från Kmart dock och ett par mjukisbyxor. För Nya Zealand kommer bli kallt...

Allt för idag! Puss och kram, här kommer lite bilder också